Att försöka det här med att jogga igen.

 
Vart är jag, vart är jag?! 
Jodå, jag är här.
Tro inte att jag slutat träna. Visst, jag hade en veckas sjukdom som höll mig hemma men annars så sliter jag på, pass efter pass.
 
Tog mig ju ut på vårens första utejogging i början på mars. Solen sken och vi fick sluta tidigt från jobbet, så det fanns ju inget som stoppade mig då. Dessutom hade jag köpt ett nytt snajsigt pannband som måste komma till användning innan det blir för varmt för det.
Värmde upp med rask prommenad och började sedan studsa på allt mer intensinvt. Musiken peppade och solen berömde. Den lilla slingan jag planerat skulle sluta på sisodär fem kilometer och när jag närmade mig mittenpunkten så blev det en lång uppförsbacke. Fylld av övermod tänkte jag att jag minsann skulle fixa det där- utan problem!
Mycket riktigt så pressade jag mig lite extra i backen och tog mig upp stolt och stark.... nä okej, helt jävla slut med en lite lättare astmaattacka. Usch, säger jag bara. När jag flåsat bort chocken från mina lungor började jag jogga mig hem igen.
Det var en välbehövlig tur och det var härligt att ha tagit vara på det fina vädret. Lite bitter över upptäckten att GPS-appen lagt av halvvägs tog jag mig ner i tvättstugan det första jag gjorde för att hänga lite tvätt. När detta var klart skulle jag upp tre trappor till min lägenhet. Och jisses. 
Det gick inte.
Mina vader krampade fullständigt ihop. Jag fick backa, stretcha och försöka på nytt, dock med samma resultat. Insikten var skrämmande:
 
"Herre gud. Jag har fastnat. Jag kommer svälta ihjäl här nere."
 
Till slut specialutvecklade jag en specifik gångstil som gick ut på extrem framåtlutning. Typ backhoppning position. Med mycket hjälp av räckena och stretch vid varje plattform tog jag mig till sist upp till lägenheten. 
Det är ju bara att konstatera att hösten och vintern helt gjort att kroppen glömt bort joggning. Så tyvärr måste jag väl lära upp den igen.
 
Och hur går det med kosten då? Jo tack, idag blev det Marabou Helnöt och 7up till frukost. Så det finns väl lite att jobba på. Men det löser sig, som Zlatan sa.
 
 

Kommentera här: