Övermodiga benböj.
Idag tog jag mig till Friskis och Svettis för att få valuta för det där tiogångerskortet jag köpte där. Ett benpass väntade och jag skulle dra nytta av samtliga extravaganta maskiner som inte finns på mitt vanliga gym.
Sagt och gjort, det pressades, trycktes och drogs på alla möjliga sätt och väntar inte träningsvärken får helvetet de kommande dagarna- ja, då är världen avig, hörni.
Då mitt vanliga gym inte ens har en normal skivstång passade jag på att ge mig på några riktigt djupa benböj med 20-kilosstången. Den hemma är en sån krokig jävel, och tyngdvariationerna är begränsade så antingen är det 9 kilo eller 29 kilo som gäller, och då min balans helt enkelt är obefintlig så känns 20 som ett bra mellanting för att få lite extra tyngd men ändå kunna fokusera på att inte slå bakhuvudet i gymgolvet.
Jag körde på bra, "ass to the grass", som de coola brudarna brukar säga. Det gick över förväntan och när modet infinner sig knackar ofta även övermodet på. Så strax gjorde jag väl lite väl häftiga böj och vips smällde det till i mitt högra knä, det som redan trasslar.
Mina knän är liksom vana med vanliga benböj så jag antar att knät liksom försattes i chock när plötsligt ombads böja sig mera.
"Det här gjorde ju faktiskt skitont. På riktigt. Något blev fel." sa jag med hela pannan försatt i en imponerande orosrynka och funderade på att passa på att gråta en skvätt, men la band på mig. Jag var ju ändå i "Beast mode" som de coola brudarna jag nämnde tidigare brukar säga.
Jag haltade iväg och la mig ner på mattan och körde lite mage istället och när jag reste mig var jag bra igen?! Jag blev alldeles perplex över detta och gav mig på benböjen igen, försiktigare denna gång.
Vi dröjde oss kvar till stängning och kan väl säga att beach 2014 benmässigt är säkrat... I princip. Kanske några pass till kvar bara.
Och lite mer teknik- och balansövning bara så ska vi nog kunna lägga på några kilo även på de djupa benböjen. Bara knät är välinformerat först.
